- Gyllene timmen och fotografi
- Blå timmen och fotografi
- Hur länge varar den blå- och den gyllene timmen?
- Fysik – varför blå eller gyllene?
Gyllene timmen och fotografi
Uttrycket ”gyllene timmen” används för att beskriva tiden kort efter soluppgång och strax innan solen går ner på kvällen. Ljuset får då en varm, gulorange ton som låter omgivningen glöda i en gyllene glans. Typisk för denna tiden är också långa, mjuka och ljusa skuggor som betonar detaljer och djup i din omgivning. Speglingar och reflexer på blanka ytor, som vatten, glas eller metall, blir mycket intensiv i färg och kontrast. Egentligen är det det perfekta ljuset för att fotografera vad som helst, nästan allt ser fantastiskt ut i ett gyllene sken.
Tänk dig till exempel ett stämningsfullt landskapsfotografi eller ett porträtt som är inramat av mjuka glänsande linjer och guldskimrande hårstrån. Också husfasader får ett sagolikt utseende när omgivningen speglar sig guldglänsande på fönsterrutorna. Som sagt, allt ser drömlikt vackert ut under den gyllene timmen. Därför kallas denna speciella tid också för den magiska timmen. Det lönar sig att gå upp tidigt eller lägga sig lite senare för att uppleva detta naturskådespel.
Hur länge varar den blå- och den gyllene timmen?
Egentligen borde det vara en enkel fråga, för de flesta timmar har ju 60 minuter. Men så lätt blir det tyvärr inte. För i detta sammanhang är begreppet ”timme” relativ. Hur länge detta speciella ljus syns beror på var du befinner dig på jordklotet, vilken årstid det är och så klart på vädret. Men du kan utgå ifrån att det är rätt tid för den gyllene timmen, om solens vinkel över horisonten inte är högre än 10° till 12°. Om det till exempel är midsommar och du är någonstans i Afrika vid ekvatorn, tar det bara några minuter innan hela skådespelet är över och det är nattsvart. I Europa har du ungefär 50 minuter på dig och ju närmare nord- eller sydpolen du kommer, desto längre varar den blå- och den gyllene timmen. Det finns många bra webbplatser som kan beräkna solens upp- och nedgång beroende var du befinner dig på jorden. Jag använder mig mycket av photoephemeris.com som också finns som app för Android och I-os.
Fysik – varför blå eller gyllene?
Det beror på att ljusets färg ändras under dagen. Om solen närmar sig horisonten, måste ljuset passera en längre strecka genom atmosfären än mitt på dagen. Solens direkta ljus förlora lite av sin intensitet när det bryts av alla små partiklar i atmosfären. Ljuset sprids på så sätt i hela atmosfären. Det betyder att belysningen för ditt motiv inte enbart kommer från solen, den kommer indirekt från hela himlen. Men hur var det nu med ljusets färg? På kvällen och morgonen har ljuset en annan spektral sammansättning än mitt på dagen. Ändringen i ljusets färg kallar man färgtemperatur och anges i Kelvin. Middagssolen har till exempel ett värde på 5000 till 5500 Kelvin, medans skymningen till natt har ett värde på 9000 till 12000 Kelvin. Den gyllene timmen har ett värde på 1500 till 2500 Kelvin.
Geofysikern Edward Olson Hulburt upptäckte 1952 att ljusets blå färg, efter solnedgång, beror på i vilken vinkel solstrålarna passerar atmosfären. Medan det är dag, ser vi himlen som ljusblå. Det bero på Rayleigh-spridning, uppkallad efter fysikern Lord Rayleigh. Solljuset bryts av atmosfärens molekyler och himlen blir klart blå mitt på dagen och gulorange till röd vid soluppgång eller solnedgång. När solen ändrar sin position på himlen blandas dessa två effekter, så att vi ser ljuset i olika färger vid olika tider på dagen. Ganska finurligt konstruerat, eller hur? Och allt bara för att vi ska kunna njuta av den blå och den gyllene timmen.
Blå timmen och fotografi
Den blå timmen kan du uppleva mellan solnedgång och natt, eller mellan natt och soluppgång. Under denna tiden blir himlen djupt blå. Ljuset som sprids indirekt från atmosfären har en blå och kylig karaktär. Det speciella med detta ljus är att andra ljuskällor, som gatubelysning, bilar, skyltfönster, byggnader osv nu har ungefär samma ljusstyrka som himlen. Men lamporna sprider ett varmt gult ljus, som skapar en underbar kontrast till himlens mörkblå. Dessutom speglas himlen perfekt i stilla sjöar, havet, vattenpölar, fönsterglas eller andra blanka ytor. Dessa speglar i sin tur omgivningens belysning. Men för att få en sådan stämning behöver man minst en eller två ljuskällor med i fotografiet, annars finns det en risk att fotografiet bara verkar dystert. Så det är bra att leta efter motiv i en stad eller andra bebyggda områden.
Vad fina fotografier! Bra info. Tackar! 🙂