Bländaren är lite svårt att förklara, men effekten är stor. Bländartalet anger förhållandet mellan objektivets brännvidd (som f/ inte i mm) och aktuellt bländartal. Egentligen har bländaren samma uppgift som slutaren, att reglera ljusinsläpp. En stor bländaröppning har ett litet bländartal, och en liten bländaröppning ett stort bländartal. Stor siffra = mindre ljus, liten siffra = mycket ljus. Klart, eller?
För porträttfotografi använder man en stor bländaröppning, som f/1,4 till f/8. Bländaröppningar från f/11 uppåt kan du använda för landskapsfotografi för att få genomgående skärpa i bilden. Men detta är ingen lag, ofta krävs det lite experimenterande i alla fall. Bilden nedan visar principen från liten till stor bländaröppning (observera att det finns många fler bländartal än på illustrationen).
Påverkan på bilden
En vacker effekt, bortsett från ljusreglage, är att man kan styra skärpedjupet med bländaren. Just det! – att bakgrunden eller förgrunden blir oskarp eller suddig. Ju större bländaröppning desto mindre skärpedjup får man. Om du dessutom närmar dig objektet (genom att zooma eller gå närmare) minskar skärpedjupet ännu mer.
Men det betyder också att avståndsintervallen där fokusen är verkligt skarp blir förkortad. Så det kan hända att om du tar porträttfoton lätt från sidan, blir det ögat som fokusen inte ligger på suddigt, fast avståndet mellan ögonen bara skiljer sig åt några millimeter i djupet. Och om du tar makrofoton blir det ännu påtagligare, så att området som är skarpt kan vara kortare än en millimeter i djupet.
