Ljus & fotografi

För en fotograf är ljuset det som havet är för en sjöman, som trä för en snickare eller tyg för en skräddare. Om du fotograferar, är ljuset med andra ord fundamentet eller grunden för ditt skapande. Ordet fotografi kommer från grekiskans phos som betyder ljus och graphō, som översätts med skriva eller rita. Man kan alltså säga att du ritar med ljus när du tar ett kort. Självklart blir man en bättre hantverkare om man lär sig grunderna om sitt arbetsmaterial. Därför har jag samlat lite information om ljusets egenskaper här i detta inlägg.

 

Ljusets karaktär

Ljus kan vara hårt (riktat) eller mjukt (diffust). Genom att titta på skuggorna kan du enkelt urskilja vilken karaktär ljuset har. Hårt ljus skapar tydliga skuggor med skarpa linjer. Mjukt ljus däremot, formar skuggor med utsuddade kanter eller låter skuggorna försvinna nästan helt. När solen står högt på en klarblå himmel får du ett mycket hårt ljus. Tänk bara på alla skuggor du kan se under en solig dag. Hus, bilar, träd, människor eller parasollet du sitter under, allt dessa ritar tydliga konturer eller skuggor på marken. I motsats till detta kan det vara en utmaning att hitta sin egen skugga en molnig dag. Under sådana ljusförhållanden blir kontrasten mellan ljusa och mörka områden inte så tydlig. Men det ger också möjligheten att se många fler detaljer i skuggan. Detta slags ljus kallar man också för diffust ljus.

Exempelfoto hård ljus, mjukt ljus
Vänster: Hårt ljus med tydliga mörka skuggor – Höger: Diffust ljus med mjuka och suddiga skuggor

Naturligt mjukt ljus är mycket smickrande för att ta närbilder eller porträtt, eftersom rynkor och ojämnheter i huden inte syns så väl. En molnig dag är därför perfekt om man vill visa många detaljer i ett fotografi utan att betona strukturen så mycket. Om du är ute efter en bild där hårda ansiktsdrag ger fotografiet karaktär, borde du fotografera i direkt solljus eller hårt ljus. Varje liten struktur i ditt motiv kommer att betonas extra mycket, eftersom den blir understruken av en mörk skugga.

Exempelfoto, hård ljus
Hårt dagsljus från en klar blå himmel som skapar tydliga skuggor (klicka här om du vill veta mer om fotografiet)

I landskapsfotografi har också båda ljustyper sin charm. Tänk bara på en solnedgång och alla skuggor som sträcker sig i längden bakom varje sten. Eller en liten skogsstig tidigt på morgonen, där dimman långsamt lättar och ger omgivningen ett sagolikt sken. Ljusets karaktär är alltså helt avgörande för hur ditt fotografi kommer att uppfattas. Det finns inget rätt eller fel, inget bra eller dåligt ljus, om du bara använder det ljus som finns för att förmedla vad du ser eller känner.

Exempelfoto, mjukt och diffust ljus
Mjukt diffust ljus – Vänster: Daggdroppar vid en molnig förmiddag – Höger: En allé svept i dimma där man nästan inte ser några skuggor alls (klicka här om du vill veta mer om fotografierna, Bild 1, Bild 2)
Exempelfoto, hårda skuggor och mjuka skuggor
Vänster: Fotograferat en mycket solig dag (hårt ljus) – Höger: Taget en molnig dag medan det duggregnade (mjukt ljus) (klicka här om du vill veta mer om fotografierna, Bild 1, Bild 2)

Vad är då orsaken till att det finns två olika typer av ljus (hårt och mjukt)? Enkelt förklarat beror det på ljuskällans storlek i förhållande till det belysta motivet. Till exempel ser solen ut som en liten prick på den stora blå himlen.  Ur vårt perspektiv är solen alltså en liten ljuskälla och producerar hårt ljus. Men om himlen är molnig, blir plötsligt hela himlen till en jättelik ljuskälla som sprider mjukt ljus från alla håll.

Illustration hård ljus och mjukt ljus
Vänster: Riktat ljus som skapar tydliga, skarpa och mörka skuggor – Höger: Ljuset bryts av molnen och kommer nu från alla håll. Ljuset är inte längre så starkt riktat som direkt solljus. Därför blir skuggorna mjuka och luddiga.

Det är likadant med ett stearinljus. Det är litet, men tänk dig vilka stora, fladdrande skuggor det kan rita på en vägg. Eller du har kanske arbetat med blixtar för att belysa ett motiv. Då har du nog lagt märke till att en enkel blixt skapar mycket hårda skuggor. För blixten är också bara en liten ljuskälla jämfört med motivet. För att minska dessa skuggor använder många fotografer diffusers eller softboxar framför sina blixtar. En sådan diffuser har precis samma verkan på blixten, som molnen har på solen. Blixtens lilla yta blir plötsligt mycket större och skapar ett mjukare ljus som suddar ut skuggorna.

Ljusets riktning

Illustration Ljus framifrån, bakifrån och från höger sidan
Ljus framifrån, bakifrån och från högra sidan

Egentligen kan ju ljus komma från precis vilket håll som helst. Men för enkelhets skull koncentrerar jag mig på bara tre riktningar i den här artikeln: Ljus som kommer framifrån, bakifrån och från sidan (i förhållande till motivet). Ljusets riktning har ett stort inflytande på hur vi uppfattar eller känner för ett fotografi. När vi fotograferar landskap kan vi oftast inte påverka var ljuset kommer från. Vi kan inte ändra solens position, men vi kan ändra vår position. Så gå runt ditt motiv och titta hur det ser ut med ljuset från olika håll. Om man däremot arbetar med konstgjort ljus som blixtar, har man full kontroll över ljusets riktning eftersom man kan flytta blixtarna.

Exempelfoto, ljus framifrån, bakifrån och från höger sidan
Ljus framifrån, bakifrån och från högra sidan

Ljus framifrån:  Det är situationen där ljuset skiner över din axel, rakt mot ditt motiv. Fördelen med denna belysning är att man rent tekniskt egentligen inte kan göra något större fel när man fotograferar. Inget område kommer att vara för ljust eller för mörkt, om inte solljuset speglas direkt tillbaka mot kameran. Färger och konturer blir också tydliga. Dessutom minskar du risken att få med oönskade skuggor i bilden (men akta så inte din egen skugga stör kompositionen), eftersom hela motivet är jämnt belyst. Men det kan också bli ett problem, för skuggorna är helt avgörande för vårt ögas förmåga att se tredimensionellt. Fotografier tagna med ljuset framifrån kan verka platta eller statiska. Tänk dig en blå kula som är belyst direkt framifrån. Du skulle få ett fotografi där man bara ser en blå cirkel, ingen kula. Informationen att cirkeln är en kula, finns i skuggan, men den har du inte eftersom ljuset kommer direkt framifrån.

Exempelfoto, ljus framifrån
Båda husen blir belysta direkt framifrån (klicka här om du vill veta mer om fotografierna, Bild 1, Bild 2)

Ljus bakifrån:  Fotografier som är tagna med ljuskällan bakom motivet kan skapa en dröm eller sagolik stämning. Tänk dig ett porträtt eller helkroppsfotografi av en person som står vid stranden där solen långsamt försvinner bakom horisonten. Håret får en fin glöd, likaså avtecknar sig en glänsande linje runt kroppens kontur (rim light). Tunna klädesplagg blir transparenta där solen skiner obehindrat genom. Eller tänk dig ett träd med späda, gröna blad vid soluppgången. Några solstrålar bryter sig genom grenarna och kan fångas i fotografiet som långa ljusstreck. Andra skiner genom de tunna bladen så att du ser dess fina ådringar. Och sedan bryts ljuset vid lövens kant så att de också får en så vackert strålande, glödande effekt runt hela lövet. Eller gå och ta kort på ett spindelnät i morgonsolen. Med solen bakom dig blir det svårt att ens se de hårfina trådarna på fotot. Men om du ändra din position och fotograferar från andra sidan, mot solen, ser nätet ut som om spindeln har vävt det av gyllen tråd. Men tänk på att när du fotograferar mot ljuset är det viktigt att hålla ett öga på kamerans histogram. Eftersom du kan ha mycket ljusa och mycket mörka områden i ett fotografi taget mot solen, finns risken att din bild blir utbränd vid ljusa ställen eller helt svart vid skuggiga områden.

Exempelfoto, ljus bakifrån, backlight
Hårt ljus bakifrån med tydliga skuggor, rim light och intensiv kontrast mellan ljusa och mörka områden (klicka här om du vill veta mer om fotografierna)

Ljus från sidan:  Om du vill framhäva motivets form, kommer det perfekta ljuset från sidan. I detta ljus kan du fånga övergången från belyst till skuggig, och hjälpa betraktaren att se fotografiet tredimensionellt. Den direkt belysta sidan av motivet och den delen som ligger i skugga ger ögat ett hum om hur objektet ser ut i verkligheten. Föreställ dig ett klotrunt träd belyst från en sida. Du ser alla gröna nyanser, från saftigt grönt på den belysta sidan, till djupt mörkgrönt i skuggan på den andra sidan. Eftersom trädet inte bara har en jämn färg, skapar fotografiet en tredimensionell illusion för ögat. Beroende hur högt solen står, skapar sidoljus alltså mer eller mindre långa skuggor. Men det som ger ett landskapsfotografi karaktär måste inte automatiskt fungera på samma sätt när man tar kort på människor. Ett karaktärsporträtt kanske får liv genom djupa veck och rynkor, men de flesta vill ha jämn och fin hy på ett fotografi. I sådana fall borde man undvika hårt sidoljus med alla sina tydliga skuggor.

Exempelfoto, ljus från sidan
Ljus från sidan som skapar tydliga ljusa och skuggiga områden och betonar motivets form (klicka här om du vill veta mer om fotografierna, Bild 1, Bild 2)

Ljusets färg

Ljus kan ha olika färger. Direkt solljus till exempel är vitt, glödlampor och stearinljus har ett gult eller orange sken, medan lysrör sprider ett blåaktigt ljus. Ljusets färg beror på de olika våglängder ljuset kan ha. Det synliga ljusets spektrum innehåller färgerna rött, gult, grönt, blått och violett. Alltså alla regnbågens färger och färgerna som finns i övergångerna där emellan. Men det är sällsynt att i vardagliga situationer stöta på ljuskällor som tydligt lyser i en av dessa färger. För det mesta försöker man ju härma solens naturliga ljus, och det är neutralt vitt.

Illustration: adaptiv färgblandning och färgsyn
Illustration 1: Adaptiv färgblandning: rött, grönt och blått ljus blir till alla andra blandfärger, och tillsammans bildar de neutralt, vitt ljus
Illustration 2: Färgsyn: vitt solljus som innehåller alla synliga våglängder av ljus gör det möjligt för oss att se i färg

Finns det då en speciell ljusfärg som man borde föredra vid till exempel landskaps- eller porträttfotografi? Definitivt inte! Om du fotograferar ett motiv är det något som rör dig just nu. Ljuset passar till det du ser, annars skulle du inte vilja fotografera detta ögonblicket. Men det kan vara mycket interessant att ta sig tiden att titta på motivet även under andra ljusförhållanden. Det finns inga regler för vilken tid på dagen ett visst motiv blir ett vackert fotografi. Tänk bara på en sevärdhet som det finns många fotografier av, kanske Eiffeltornet. Denna byggnad blev nog fotograferad vid alla möjliga ljusförhållanden (olika färgtemperaturer). Men man kan inte säga att alla livfulla foton tagna mitt på dagen, är bättre än alla melankoliska foton som togs en molnig dag, eller att de är bättre än ett romantiskt fotografi taget om kvällen. Alla dessa foton har sin charm och den understryks bara av ljusets färg. Så använd ljuset du har att arbeta med just nu och visa hur vacker till och med en regnig dag kan vara.

Illustration färgtemperatur
Olika ljusförhållanden: Solnedgång (gyllene timmen), mitt på dagen, strax före soluppgång (blå timmen), djupt blå natthimmel

Ljusets färg kan anges i Kelvin och kallas då för färgtemperatur. Det är viktigt att känna till vilken verkan olika färgtemperaturer har på ditt fotografi. Fotografier skiljer sig markant åt beroende på om du fotograferar mitt på dagen, vid soluppgången, eller efter att solen har gått ned. (Läs gärna mer i inlägget om den gyllene timmen och den blå timmen). Resultatet blir även annorlunda om du använder ljus från en glödlampa, LED-ljus, blixt eller stearinljus.

Gyllene timmen, middagssolen, blå timmen
  • 1500 Kelvin = stearinljus
  • 2000 Kelvin = soluppgång och solnedgång (gyllene timmen)
  • 2500 – 3000 Kelvin = glödlampa
  • 4000 Kelvin = månsken
  • 4000 – 4500 Kelvin = lysrör / halogenlampor
  • 5500 – 6000 Kelvin = middagssol / blixt
  • 6500 – 7500 Kelvin = molnig dag
  • 7500 – 8500 Kelvin = tjock dimma
  • 9000 Kelvin = efter solnedgången (blå timmen)
  • 15000 – 27000 Kelvin = djupt blå natthimmel

Liknande artiklar…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.