Bildkomposition – Färg & Kontrast

Färg

Färg finns överallt runt oss och påverkar stora delar av vårt liv. Från vårt klädval på morgonen, det röda trafikljuset som får alla bilar att stanna, den färgsprakande reklamen som får oss att köpa någon pryl, till hårfärgen vi har valt vår partner efter ?. Tänk dig ett glänsande grönt eller rött äpple, du tar en härligt saftig tugga. Tänk dig nu att samma äpple skulle vara brunt. Är du fortfarande sugen på en stor äppelbit? Du ser – färg påverkar våra liv mer än vad vi tror. Färg har dessutom förknippats med olika personlighetsdrag, egenskaper och hudtyper.

Färger och deras egenskaper

Färger och deras egenskaper

För att bättre förstå hur färger samverkar lönar det sig att lära sig lite teori. Första steget är att förstå hur ett färghjul är uppbyggt. En av de första som skapade ett färghjul var Sir Isaac Newton. Men nu finns det många olika sätt att ordna färgerna i färghjulet beroende på om man pratar om färg som ”spektralfärg” eller som ”pigment”. Färghjulet jag gillar bäst är en variant av Johannes Itten (1888 -1967) som undervisade i skolan ”Bauhaus” i Tyskland. Hans system visar mycket bra hur basfärgerna blandas för att få fram andra färger. Han valde röd, blå och gul som basfärger i sitt färghjul. Dessa har numera ersatts av CMYK-systemet som står för Cyan, Magenta, Yellow och process Black. Johannes Ittens färgval kritiseras ibland eftersom man av hans basfärger inte kan blanda en helt ren orange, cyan eller magenta. I illustrationen ovan ser man tydligt att CMYK-systemet levererar mycket intensivare färger. Trots det används oftast röd, blå och gul som primärfärger inom konsten istället för CMYK-färger. Därför utgår även jag från figur 1 i illustrationen nedan.

Färghjul enligt Johannes Itten
Figur 1: Färghjul enligt Johannes Itten med Blå, Röd och Gul som primärfärger
Figur 2: Färghjul med Cyan, Magenta och Yellow som primärfärger

I färghjulet finns det tolv färger som delas in i tre grupper som du kan se i illustrationen ovan. I mitten finns röd, blå och gul, som kallas primärfärger (Johannes Ittens färghjul, figur 1). Om vi nu blandar dessa primärfärger med varandra får vi sekundärfärger: lila (röd+blå), grön (blå+gul) och orange (röd+gul). Sekundärfärgerna kan man sedan blanda med primärfärgerna och få fram tertiärfärgerna: röd-lila, röd-orange, blå-lila, blå-grön, gul-grön och gul-orange. Nu vet vi hur färghjulet ser ut.

Färghjul med ljust och mörkt centrum

Färghjul med ljust och mörkt centrum

Då är frågan: Hur viktiga är färgerna egentligen för bildkomposition? Man kan jämföra bildkomposition med att tillaga en måltid. Det finns många ingredienser som linjer, former, mönster, ytor och så vidare. Men färg skulle jag kalla matens krydda. Rätt doserad och kombinerad kan den påverka hela bilden, från ”hot and spicy” till uppfriskande kylig eller helt enkelt sockersöt.

Vissa färgkombinationer kan till ock med uppfattas som skrikande

Olika färger har även olika visuell tyngd. Blå och grön verkar till exempel mycket lättare än röd och orange. En liten röd färgklick kan lätt konkurrera ut ett stort grönt område. Vissa färger bildar kontraster helt enkelt genom sitt ljus. Ta till exempel en intensiv, lysande gul och jämför den med en mättad blå. Båda färger är lika intensiva, men blå är mycket mörkare än gul, och båda färgerna bredvid varann bildar en mörk-ljus-kontrast. Och då har vi redan kommit till den första kontrasten vi skall titta lite närmare på…


Mörk-ljus-kontrast

Mörk-ljus-kontrast är nog den kontrast som används mest inom fotografi. I svartvita fotografier ser vi denna kontrast i sin tydligaste form, när man till exempel har vita områden mot svarta ytor. Ljus och skugga eller motivets egen färg skapar denna kontrast. Desto ljusare de ljusa områdena är och ju mörkare skuggorna är, desto större kontrast blir det i bilden.

Svartvitt fotografi med en tydlig mörk-ljus kontrast
Svartvitt fotografi med en tydlig mörk-ljus kontrast

Den mörk-ljusa kontrasten kan förstärkas av ett intensivt punktljus som skapar dramatik i bilden. De mörka tydliga skuggor som blir resultatet av det hårda ljuset bidrar till att göra fotot spännande eller hemlighetsfullt. Detta är perfekt att använda för karaktärsporträtt där man vill betona detaljer och ojämnheter i ansiktet.

Kontrast som varierar inom samma färgton kallas för simultankontrast
Kontrast som varierar inom samma färgton kallas för simultankontrast

Men en mörk-ljus kontrast kräver inte automatiskt ett svartvitt fotografi. Alla färger kan vara ljusa eller mörka och på så sätt skapa kontraster. Om man hittar en scen som helt domineras av en enda färg som varierar i sin ljusstyrka kallas det för simultankontrast. I ett sådant fall skulle det vara svårt att urskilja former och detaljer om man inte har skuggor, eftersom allt i bilden har samma färg. Men som i ett svartvitt fotografi är det då ljuset och skuggorna som skulpterar motivets form.


Kontrast som varierar inom samma färgton kallas för simultankontrast

Varm-kall kontrast

Till vänster: kalla färger, till höger: varma färger

Till vänster: kalla färger, till höger: varma färger

Har du hört uttrycket ”varma” eller ”kalla” färger? Det är en psykologisk verkan som färger har på oss. Varm förknippar vi med färger som orange, röd eller gul, dessa färger är mera vibrerande eller intima än andra. Däremot verkar blå, turkos eller blågrön kallt, avslappnat och lugnt. I färghjulet här ovan finns de varma färgerna i botten och de kalla färgerna upptill. Det motsvarar himlen och jorden – en blå himmel mittemot varma jordfärger.

Motiv med tydlig varm-kall kontrast under den blå timmen
Motiv med tydlig varm-kall kontrast under den blå timmen och natten

När vi fotograferar ett motiv med tydlig varm-kall kontrast är det också bra att tänka på att varma färger verka tunga och stadiga, så det är bra att placera dessa vid fotografiets botten. Däremot förmedlar kalla färger en känsla av rymd. Om det känns som om ditt motiv inte kan andas, ta då med lite fler kalla färger i din bildkomposition. Det gör den lättare och luftigare.

Dämpade färger som bildar en varm-kall-kontrast

Dämpade färger som bildar en varm-kall-kontrast

I landskapsfoton kan man ofta se en typiskt övergång från varma till kalla färger. Framgrunden kan innehålla varma jordfärger som rödbrun och ockra. Sedan följer ofta grön växtlighet som i fjärran blir blågrön. Slutligen går scenen över mot himlen i en kall blå färg.


Komplementfärger

Exempel på komplementfärger

Exempel på komplementfärger

Motsatser dras till varandra, har du hört det någon gång? Det samma gäller för färgerna som finns mittemot varandra i färghjulet. Dessa färger kallas för komplementfärger. Det som gör dessa färger så speciella är att de inte har någon del av den motsatta färgen i sig. Dessutom blir det alltid grått när man blandar komplementfärger med varandra.

En rödlila blomma bildar en komplementkontrast mot en grön bakgrund

En rödlila blomma bildar en komplementkontrast mot en grön bakgrund

Exempel på komplementfärger är lila och gul, blå och orange och röd och grön. Röd innehåller då inga gröna andelar och likaså innehåller grön inga delar av den röda färgen. Kontrasten mellan två så intensiva färger förstärker bådas verkan ännu mer.

Komplementfärgerna grön och röd ger fotografiet lite extra visuell energi

Komplementfärgerna grön och röd ger fotografiet lite extra visuell energi

Tyvärr är det inte så ofta man ser en sådan färgkombination ute i staden eller naturen. Fast jag bor ju i Sverige, landet med sin blå och gula flagga (komplementfärger) och sina små röda stugor och oändliga, gröna skogar. Där har jag ett fotouppdrag för nästa sommar – att hitta en sådan svensk röd-grön-komplementkontrast. Om du fotograferar i en fotostudio eller en annan situation där du har kontroll på färgerna, kan man ge sina foton ett lyft genom ett medvetet färgval.


Genom medvetna färgval kan man förstärka fotografiets dynamik

Analoga färger

Exempel på analoga färger

Exempel på analoga färger

Med analoga färger menas tre färger som ligger i rad i färghjulet. Man kan säga att färgerna är släkt med varandra, mamma, pappa och barn. Varje färg har åtminstone en liten del av de andra färgerna i sig. Till exempel röd, rödorange och orange, alla dessa färger innehåller röd. Eller om vi tar blå, blågrön och grön, så har även dessa färger en gemensam ”förälder”: blå.

Analoga färger kan vara intensiva utan att för den skull ta över hela motivet
Analoga färger kan vara intensiva utan att för den skull ta över hela motivet

Kontrasten mellan analoga färger är nästan obefintlig, man kan tvärtom säga att dessa färger saknar kontrastförmåga. Men just det är deras styrka. Genom sin likhet ger färgerna ett lugn och ro till motivet, det blir mindre kontrast men mera harmoni.

Genom att reducera mättnaden på alla blåtoner i himlen och vattnet skapas en behaglig analog färgpalett
Genom att reducera mättnaden på alla blåtoner i himlen och vattnet skapas en behaglig analog färgpalett

Vid landskapsfotografi finns det ofta inte så mycket att välja mellan, vi får fotografera de färger naturen bjuder på. Fast vid molniga dagar kan man lyckas fånga dessa lugna bildkompositioner med en begränsad färgskala. Denna stämning av lugn kan man förstärka genom att använda ett ND-filter.


Analoga pastellfärger

Analoga färger tar inte heller över hela scenen som komplementfärger kan göra. De är mycket användbara när man tar porträtt och vill leda all uppmärksamhet mot modellen. Tänk dig till exempel en blå bakgrund och en modell som har en blågrön topp på sig. Färgerna kommer att utstråla harmoni och lugn, och de överlåter scenen helt och hållet till den som blir fotograferad.


Ett porträtt inramat av en analog färgkombination

Liknande artiklar…

Tillbaka till toppen
Translate »