Your first 10 000 photographs are your worst
Henri Cartier-Bresson
I citatet ovan hävdar Henri Cartier-Bresson att våra 10 000 första foton är våra sämsta. Enligt mig kan du lugnt lägga till några 1000 alster. Men idén med den här artikeln är ju inte att skrämma dig. Citatet ovan visar bara hur viktigt det är att du stänger av skärmen och tar fram kameran efter läsningen av den här artikeln. Ett kinesiskt ordspråk säger: ”Berätta för mig, så kommer jag att glömma. – Visa mig, så kommer jag att minnas. – Engagera mig, så kommer jag att förstå”. Berätta och visa, det kan jag göra åt dig, men att sätta igång det måste du göra själv. Och glöm aldrig att kontakten mellan dig och modellen är det viktigaste, inte tekniken. Då kör vi – med lite teori först…
Kamerainställningar
Att ställa in kameran rätt för studiofotografi är mycket enkelt, trots att vi använder oss av manuellt läge. Det beror på att vi kan ha ett fast värde för två grundinställningar. Den ene är ISO inställningen och det andra är slutartiden. Båda dessa reglerar mängden ljus som kameran kan skapa ett foto av. Men nu är det blixten som bestämmer hur mycket ljus du har till förfogande. Därför ställer du in ISO-värdet på din kameras bas-ISO (det är oftast ISO 100). Slutartiden kan vi begränsa till 1/160 eller 1/200 sekund. Sedan är det bara bländaren kvar att experimentera med. Men till att börja med skulle jag rekommendera en bländaröppning på f/8. Med bländaren kan du senare bestämma fotografiets look medan du reglerar ljuset genom blixtens ljusstyrka.
Till höger: fotografi taget med inställningar som ovan och med blixt
Om du tar ett testfoto med ovan nämnda inställningar kommer bilden att bli helt svart, förutsatt att du fotograferar i ett vanligt belyst rum. Och det är helt rätt så, för nu vet du att det inte finns något ljus med på fotot som du inte kan påverka (fönsterljus eller rummets belysning). Bilden ovan illustrerar det. På bilden till vänster är blixten inte påslagen. Det andra fotot visar scenen belyst av en enda blixt som är riktad uppifrån och ner. Rumsbelysningen är däremot på i båda fotona. Men den är för svag för att påverka fotot jämfört med blixtens styrka. Då har vi kommit till nästa rubrik…
Ljusstyrka
Det viktigaste vi behöver veta när det gäller ljusstyrka är att den avtar med tilltagande avstånd till ljuskällan. Men det är ju egentligen självklart. Om du sitter vid ett stearinljus och försöker läsa en bok måste du vara ganska nära lågan för att kunna se bokstäverna. Om du bara flyttar dig en meter bort blir det märkbart svårare att tyda texten och efter ytterligare en meter kan du knappt urskilja bokstäverna. Så det finns ingen tvekan, om du förstorar avståndet mellan dig och en ljuskälla blir det mörkare.
Det som är förvånansvärt är bara hur snabbt det blir mörkare. Illustrationen ovan visar hur ljusets styrka avtar. Tänk dig att du läser din bok med ett avstånd på 10 cm till stearinljuset. Där får du precis lagom mycket ljus för att kunna se texten, 100% ljus. Om du nu dubblar bokens avstånd till ljuskällan (20 cm) borde du väl också få hälften så mycket ljus, 50%? Det är fel för ljuset sprider sig inte linjärt, det sprider sig i kvadrat. Det betyder att om du mäter 100% ljusstyrka vid 10 cm, är det bara 25% ljus kvar vid 20 cm. Och om du flyttar boken 30 cm bort från stearinljuset har du bara 10% av ljuset kvar.
Varför är det så viktigt att veta hur ljuset beter sig? Genom att använda externa blixtar kommer du att kunna styra ljussättningen av hela scenen. Då är det otroligt viktigt att veta vilken effekt det har om du placerar modellen närmare ljuskällan eller lite längre bort från den. Här ovan visar jag hur bilden blir påverkad av närheten till ljuskällan. På det första fotot är modellen placerad mycket nära blixten. Det gör att alla ljusa områden är mycket ljusa och alla skuggor är mycket mörka. Fotografiet innehåller starka mörk-ljusa kontraster. Bara 50 cm längre bort från ljuskällan avtar kontrasterna märkbart. Ytligare 50 cm bort från ljuskällan blir bakgrunden nästan jämt grå istället för att ha en skiftning från ljust till mörkt. I motsats till bild 1 syns även håret bak på huvud i bild 3. Det som är viktigt att komma ihåg är alltså: Att kontrasterna i fotografiet blir större desto närmare motivet ljuskällan kommer.
Ljusets riktning
För att göra det enkelt skriver jag bara om tre olika ljusriktningar: ljus från sidan, framifrån och bakifrån. Där emellan finns det otaliga möjligheter att placera en ljuskälla, men jag begränsar mig här till de ovan nämnda riktningarna. Ljuset från sidan berättar lite för oss om motivets form. Genom samspelet av ljus och skugga skapar vår fantastiska hjärna en känsla av djup och rum. Ljus som kommer direkt framifrån belyser hela motivet jämt. Men genom avsaknad av skuggor förlorar motivet sitt djup, det ser helt enkelt platt ut. Sedan har vi även ljus bakifrån. Detta ljus är svårast att handskas med, men det ger också de mest intressanta effekterna. Kantljus eller rimlight kan förstärka motivets konturer med en smal linje av ljus. Ljus bakifrån ger även fina effekter om man fotograferar transparenta föremål, som glas, vatten eller tunt tyg.
Exempelbilderna ovan och nedan visar hur du kan påverka fotografiet genom att flytta blixten åt olika håll. Men man kan ju undra om man verkligen behöver en extern blixt? Räcker det inte med kamerans inbyggda blixt? Nej det gör det inte! För problemet med kamerans egen blixt är dess position, den sitter fast, den lyser direkt från kameran. Kan du tänka dig en naturligt situation där ljuset kommer direkt rakt framifrån? Det enda jag kommer på är när man står i en bils strålkastarljus, eller att en tjuv lyser dig rakt i ansiktet med en ficklampa. Du kan nog tänka dig att det inte skulle bli så smickrande foton.
Du kan jämföra de båda mittersta elefantbilderna. När ljuset kommer direkt framifrån verkar elefanten platt som en pannkaka. Men på den nedre bilden, då blixten har flyttats några cm bort från mitten, blir det med en gång lite mer djup i bilden. Elefantens öron är olika ljusa, man ser snabeln sticka ut lite och kroppens högersida har hamnat i skugga vilket ger ytligare intryck av djup.
Ljus och skugga
Nu har vi redan läst en hel del om skuggor, men det blir lite till innan du får packa upp din kamera och blixt och sätta i gång. Vi vet att det inte räcker med kamerans inbyggda blixt. Men behöver man verkligen alla dessa otympliga paraplyer eller softboxar som yrkesfotografer använder? Jag skulle svara: Ja, men det beror helt på hur du vill att dina foton ska se ut. Det finns nämligen två olika sorters ljus: mjukt ljus och hårt ljus. Mjukt ljus suddar bort skuggor medan hårt ljus skapar hårda, tydliga skuggor. Hårda karaktärsporträtt tål kanske lite hårdare ljus, medan andra foton profiterar från ett mjukare utseende.
Bild 2: Skuggor skapade av två ljuskällor som tar ut varandra
Bild 3: Skuggor som suddas ut av en enda stor ljuskälla
Mjukt ljus skapar du genom att använda en stor ljuskälla (till exempel en softbox eller ett paraply). Desto större ljuskällan är i förhållande till motivet, desto mjukare blir ljuset och skuggorna försvinner. Motsatsen är då hårt ljus. Det skapar du genom att använda en liten ljuskälla, t.ex. en blixt utan ljusformare (softbox eller paraply). Du ser denna effekten tydligt i mina kattfoton. En enda liten blixt skapar tydliga skuggor. Om du använder två blixtar tar dessa redan ut varandras skuggor. Och om du använder en softbox försvinner skuggorna helt, eftersom katterna nästan badar i ljus från alla håll.
Det transparenta föremålet skapar halvskuggor bredvid kärnskuggorna.
Eftersom jag föredrar mjuka linjer eller skuggor använder jag nästan aldrig en blixt utan softbox eller paraply. Men det är en smaksak. Ibland behövs det hårt ljus i alla fall, som i exempel nr 4 här nedan. Det hårda ljuset skapar glansljus på gitarrens huvud. Eller jag nämnde tidigare kantljus för att framhäva modellens konturer, även då fungerar hårt ljus utmärkt. Kolla gärna min artikel om High-key & low-key fotografi för mera info…
Blixtsetup
Så nu är det dags att packa upp kameran och blixten, hitta ett motiv och sätta i gång. Här nedan får du några enkla idéer till hur du kan placera dina blixtar. Och tänk på att uttalandet: ”mindre är mer” gäller även här. Gör det enkelt och lycka till…
Exempel 1 • Enkel blixtsetup med en enda blixt och reflektor
2: Blixt med softbox och raster från vänster
3: Grå reflektor för att fylla skuggorna på höger sida
Exempel 2 • Nästan samma uppställning som ovan
1: Grå bakgrund
2: Blixt med softbox och raster från vänster
3: Grå reflektor för att fylla skuggorna på höger sida
Exempel 3 • Enkelt blixtsetup centrerad från ovan och framifrån
2: Blixt med softbox och raster centrerad från ovan och framifrån
3: Vit reflektor på golvet framför för att fylla skuggorna nerifrån
Exempel 4 • Blixtsetup som skapar kantljus och highlights
2: Blixt med softbox och raster bakifrån till vänster
Blixt 2 utan softbox för att belysa gitarrhuvudet lite extra
3: Grå reflektor för att fylla skuggorna på höger sida
Exempel 5 • High-key blixtsetup som eliminerar nästan alla skuggor
2: Blixtar med softbox till vänster och höger
3: Vit reflektor nerifrån för att fylla skuggorna under hakan
Exempel 6 • Blixtsetup med färgat ljus i bakgrunden
2: Två blixtar med softboxar, en framifrån och en till höger bak,
En tredje blixt med blå gel riktad mot bakgrunden
Exempel 7 • Blixtsetup med spegling och vit bakgrund
2: Två blixtar med softboxar framifrån och en blixt bakom bakgrunden för att lysa upp den
3: Glasskiva på ett vitt underlag för att skapa speglingen
Exempel 8 • Blixtsetup med synlig ljuskälla i bilden
2: Huvudblixt med softbox till vänster, blixt två riktad mot stormlyktan och en svag tredje blixt med blå gel riktad mot bakgrunden
Exempel 9 • Enkel blixtsetup med spegling
2: Blixt med softbox till vänster
3: Blöt glasskiva för att skapa speglingen
Exempel 10 • Blixtsetup utomhus
2: Blixt med softbox till höger för att fylla skuggorna
Dagsljuset är huvudljuskällan i fotografiet