Nu har det varit några dagar i rad med minusgrader även mitt på dagen. Konstigt att man kan bli glad över en sådan självklarhet – borde det inte vara kallt på vintern? I alla fall var det tillräckligt med tid för att det skulle skapas ett vintersagoland vid Vänerns strand. Med lite fantasi blev stenarna och isen till ett fruset Venedig med hundratals glittrande, bräckliga broar. Att de var bräckliga märkte jag tydligt när jag hamnade med båda fötterna i det iskalla vattnet. Men till slut hittade jag ett perspektiv jag gillade utan att det krävdes badbyxa.
Jag är ganska begränsad när det gäller brännvidd, eftersom jag blev av med nästan hela min kamerautrustning i somras. Trots det bytte jag fram och tillbaka från 50 mm till ett teleobjektiv med 70-200 mm. Till sist fastnade jag för 85 mm. Men jag saknar definitivt något lite mera vidvinkligt. I alla fall blev det ännu en härlig utflykt med mina killar. Du kanske kan tänka dig hur roligt det är att se pappa med blöta byxor.