Redan i höstas var jag här söder om Dalskog, där Teåkersjön förenas med Kabbosjön genom en liten kanal. När det var höst gjorde samma motiv ett helt annat intryck på mig. Skogen var mörk och hotfull, som om huset var den sista mänskliga utposten innan de nordiska urskogarna slukar dem som vågar sig in i snåret. Det intrycket fick jag inte nu, skogsmarken är täckt av ett tunt vitt snötäcke som inbjuder till en promenad där snön krasar under fötterna. När du förstorar fotografiet kan du titta långt in i skogen innan stammarna blir för täta. Men det som gör fotografiet mest intressant för mig är ljusstrimman som solen har ritat på snön.