Ice Giant

”Spring, spring, spring Daniel!” Det var den enda tanke jag hade när jag kände hur marken började gunga under fötterna. Men jag stod som fastvuxen, jag kunde inte röra mig. Jag var fängslad av det jag kände djupt inom mig, ett dovt mullrande ljud som spred sig i min mage. Ljudet blev allt högre och högre tills det övergick i ett öronbedövande brakande och krossande av metertjock is. Då såg jag honom – jag såg hur denna gigant av is reste sig ur havets djup. Långsamt, instinktivt, som i ultrarapid lyfte jag kameran….

Ok, jag vet, det är inte 1 april i dag, men jag kunde bara inte motstå… Om du gillar den övre version av min utflykt borde du inte läsa vidare, kanske verkligheten gör dig en aning besviken. Denna gigant är nämligen bara 40 eller 50 cm hög. I ett fotografi avgörs storleken oftast genom perspektivet och bildvinkeln. I det här fallet valde jag ett vidvinkligt objektiv, eftersom det gör att framgrunden verkar större. Först fotade jag med kameran på stativet. Stativet var i lägsta position med benen rakt ut åt alla håll. Men inte ens det var lågt nog. Istället gjorde jag en liten grop i snön och lade kameran direkt på isen. Genom detta perspektiv såg isskulpturen ut som en isgigant från en annan värld.


Ice Giant
The photographers instinct

2 Comments

  1. Göte Brunnberg

    Vacker och stilren bild som lämnar utrymme åt fantasin.
    Jag har gjort liknande med stenar vid stranden som bildat fantastiska bergsformationer. Kul att mixtra med.
    Killen på bergknallen känns väl inte så nödvändig, passar kanske i familjealbumet.
    Med vänlig hälsning Göte

    • Tack för din kommentar Göte. Det är roligt att höra att bilden få fantasin i gång. Den varianten med killen på stenen är egentligen mera en illustration för dem som inte själv har så mycket fantasi. Ett roligt experiment 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.