Soft

Soft

Då är det dags för ett maskrosfoto igen. Jag kan helt enkelt inte motstå att plocka med mig en eller två maskrosor när ängarna fylls med dessa små pälsbollar. Att ta det här fotot kan man också se som en slags antistressterapi. Man sitter med en pincett i timmar och plockar blomman som om den är ett par ögonbryn. Sedan när allt är klart för att ta fotografiet, öppnas dörren med en frisk vindfläkt och mitt motiv flyger genom köket som många små fallskärmar. Som sagt, en antistressterapi – vi börjar helt enkelt om.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.