Detta är nu andra gången som jag försöker mig som astrofotograf och det blev lite bättre denna gången. Jag måste erkänna att utan Photoshop skulle det vara svårt att ta ett sådant kort. För mitt problem är att jag vill ha så många stjärnor som möjligt med på bilden och samtidigt struktur i trädens bark. Det knepiga är att stjärnor syns bäst i absolut mörker men det gillar inte träden, de behöver ljus för att synas. Lösningen är att bygga upp stativet vid solnedgång och ta några kort på träden med ett lågt ISO-värde (100 eller 200), för att få med så många detaljer som möjligt. Sedan gäller det bara att inte röra stativet och vänta tills det blir tillräckligt mörkt. Då höjer man ISO-värdet över 1000 för att göra kamerans sensor ljuskänsligare. Välj också en öppen bländare för att släppa in så mycket ljus som möjligt. Slutartiden bör inte överskrida 25 sekunder, annars blir stjärnornas rörelse synliga genom de ljussvansar de drar efter sig. Vid datorn pysslar man sedan ihop båda bilderna – och sen säger man att man inte kan både ha tårtan och äta upp den.