Väckarklockan ringde obarmhärtigt tidigt många morgnar för att tvinga mig ur sängen. Ibland helt i onödan, eftersom den klara himlen som väderleksrapporten lovat i stället var ett gråsvart molntäcke. Men så var det stjärnklart en lördag morgon, himlen skiftade långsamt från svart till djupt blå för att bara några minuter senare visa en azurblå glöd vid horisonten.
Jag älskar stämningen som detta ljus sprider. Allt sover fortfarande. Gatubelysning, fasadlampor och neonreklam är tänd, men det ljuset blir inte så intensivt som det är mitt i natten. Belysningen ser naturligt ut och smälter in i scenen. Jag gillar hur himlen och tåget speglar sig i fönstren på bild nummer två, som om horisonten bara löper vidare utan att märka att det står ett hus i vägen.
Att fånga stationshuset på kort var inte så enkelt, eftersom reklam och fönster spred ett väldigt starkt ljus. Genom att kombinera tre foton (en över-, en under- och en lagom exponerad bild) blev jag till slut nöjd med resultatet.