Gyllene snittet & fotografi

Det gyllene snittet och tredjedelsregeln

Var placerar jag motivet för att skapa harmoni i mitt fotografi? Det är nog många som har ställt sig den här frågan. Om man googlar lite runt temat ”harmoniskt fotografi” kommer man inte undan begreppet ”gyllene snitt”. Vad är det för något? Det gyllene snittet är ett sidoförhållande (man delar en sträcka så att den ena delen är ca 61,8% och den andre ca 38,2%). Det har använts i konsten och arkitekturen i 2000 år. Dessutom finns det överallt i naturen runt omkring oss.

Illustration av gyllene snitt och tredjedelsregeln
Gyllene snitt – 1:1,6 och Tredjedelsregeln – 1:2

I dag kan många kameror visa ett litet rutnät på skärmen som motsvara tredjedelsregeln, som indela bilden horisontellt och vertikalt i tre likstora områden. Om man placerar horisonten, byggnader, personer eller andra objekt på dessa linjer eller snittpunkterna där linjerna träffas, blir bilden mera harmonisk. Man undviker också den klassiska missen att centrera allt man fotograferar.

Exempel på gyllene snittet - horisontellt och vertikalt
Exempel på ett fotografi som kan delas horisontellt och vertikalt enligt det gyllene snittet (klicka här om du vill veta mer om fotografiet)

Men det kan bli bättre än så, för de flesta rutnät i kameran bygger på tredjedelsregeln. Denna regeln liknar det gyllene snittet, men bara ungefär, inte exakt. Tredjedelsregeln gör bilden harmonisk och strukturerad. Det gyllene snittet gör bilden harmonisk och dynamisk eller mera levande. Det är en liten, men intressant skillnad.

Exempel på tredjedelsregeln - horisontellt och vertikalt
Själva fyren följer en vertikal linje som delar fotografiet enligt tredjedelsregeln. Fyrens ljus ligger på skärningspunkten mellan just den linjen och den övre horisontella​ linjen.​ Den nedre horisontella linjen som delar vattnet och skogen följer också tredjedelsregeln.  (Klicka här om du vill veta mer om fotografiet)
Exempel på tredjedelsregeln - horisontellt och vertikalt
Exempel på ett fotografi som följer horisontellt och vertikalt tredjedelsregeln (klicka här om du vill veta mer om fotografiet)

Exempel

Exempel på gyllene snittet - horisontellt och vertikalt
Horisontellt gyllene snitt som delar vatten och himmel, vertikalt gyllene snitt som markerar båtens för (klicka här om du vill veta mer om fotografiet)
Exempel på gyllene snittet - horisontellt och vertikalt
Horisontellt och vertikalt gyllene snitt som har sin skärningspunkt vid fågelns öga (klicka här om du vill veta mer om fotografiet)
Exempel på gyllene snittet - horisontellt och vertikalt
Horisontellt och vertikalt gyllene snitt (klicka här om du vill veta mer om fotografiet)
Exempel på gyllene snittet vertikalt och tredjedelsregeln horisontellt
Fotografiet delas horisontellt enligt gyllene snittet och vertikalt enligt tredjedelsregeln (klicka här om du vill veta mer om fotografiet)

Det gyllene snittet och dynamiken

Att just det gyllene snittets sidoförhållande verkar så harmoniskt och dynamiskt beror nog mycket på att vi ser det varje dag i naturen. Många blommor, kottar, frukt, träd och grönsaker är uppbyggda efter detta mönster. Även människans ansikte och kroppsdelar följer dessa naturliga proportioner. Geometriska former som pentagon och pentagram speglar det gyllene snittet perfekt i sina former. Till och med en fotboll är uppbyggd efter det gyllene snittet, eftersom den är ihopsatt av många femkanter. Eller ett annan känt exempel på det gyllene snittet är den svenska flaggan.

Men varför kan man säga att det gyllene snittet är dynamiskt? Det beror på att man kan kombinera rektanglar som är konstruerade enligt det gyllene snittet med varandra. Genom att minska eller förstora dem proportionellt och lägga dem i varandra finns det oändligt många möjligheter för att skapa harmoni och dynamik.

Illustration av gyllene rektangeln och fibonacci spiralen
Det gyllene snittets dynamik i den gyllene rektangeln och Fibonacci spiralen

Ditt fotografi kan bli ännu mera intressant om du försöker arbeta in Fibonacci spiralen. Också denna figuren finns i naturen och är baserad på det gyllene snittet. Man kan se den i vissa snäckskal, det mänskliga örat, i solrosens frökakor, hur vårt solsystem roterar, och till och med ett enkelt hönsäggs kontur följer den här linjen. När du fotograferar porträtt kan du försöka att lägga spiralens centrum på ett öga och sedan låta den följa ansiktets konturer ut i bakgrunden. Det gyllene snittet kan alltså hjälpa dig att hitta en harmonisk bildkomposition.

Fibonacci spiralen
Fibonacci spiralen i naturen

Men inte alla fotografier måste utstråla harmoni. Ibland vill man centrera motivet för att framhäva det eller låta det sticka ut. Du kanske fotograferar ett slagsmål, någon oreda eller något annat stökigt och vill definitivt inte att det verkar harmoniskt. Det gyllene snittet är ett verktyg du kan använda för att understryka det du vill säga. Försök inte pressa alla dina fotografier in i den här ramen – bara de som verkligen passar. Det är också bra att tänka på att ta med lite extra material runt motivet när du tar dina fotografier, så kan du beskära dem i efterhand. Det är ju väldigt svårt att tänka på alla linjer och spiraler när man är ute och fotograferar.

Det gyllene snittet och matematiken

Hur beräknar man det gyllene snittet? Enkelt sagt, delar man en sträcka i två olika långa delar. Vi kan kalla hela sträckan AB, med punkt C lite vid sidan om mitten. Punkt C träffar precis det gyllene snittet om proportionen mellan sträckorna AC och CB är de samma som proportionen mellan AB och AC.

Du kan konstruera det gyllene snittet genom att rita en rätvinklig triangel. Sidan AB är dubbelt så lång som sidan BD. Sedan ritar man en cirkel med medelpunkt i D och med radien BD. Denna cirkel skär trekantens längsta sida (AD) i punkten E. Rita nu en cirkel med medelpunkt i A och med radien AE. Där denna cirkel skär sidan AB uppstår punkten C. Förhållandet mellan AB och AC är nu det gyllene snittet.

Konstruktionen av de gyllne snittet
Konstruktionen av de gyllne snittet

Det känns kanske lite jobbigt att göra en sådan konstruktion varje gång bara för att få veta vart det gyllene snittet ligger. Men det går lättare än så. Med hjälp av \pi eller Pi kan man räkna ut den gyllene siffran som är 1,618 avrundat till tre decimaler. Om du delar sträckan AB genom 1,618 får du längden AC och med detta punkten C som är gyllene snittet.

Det gyllene snittets förhållande förkommer även i Fibonacci-serien, där man adderar de två föregående talen för att få nästa tal i serien (0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89, 144…) Om du delar ett av dessa tal genom den föregående siffran i serien får du ett ungefärt värde av den gyllene siffran (ju större Fibonacci-siffra du väljer desto närmare kommer värdet 1,618).

Liknande artiklar…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.