Fotografera Star trails & stjärnspår

Vad är Star trails eller stjärnspår?

Exempelfoto - star trail eller stjärnspår
Stjärnor i sina banor över Stångehuvud utanför Lysekil (klicka här om du vill veta mer om fotografiet)

Redan som barn fascineras många av alla de miljoner glittrande stjärnor som lyser på en klar natthimmel. Det ser ut som om varje stjärna har sin fasta plats där uppe, men det finns långsamma rörelser på himlen. Eller rättare sagt, det finns rörelse på jorden. Vår planet roterar runt sin egen axel och det ger intrycket av att stjärnorna rör sig. Rörelserna är så långsamma att du inte kan uppfatta dem med blotta ögat – men din kamera kan det. Om du lyckas med att ta ett fotografi där man ser hur stjärnorna vandrar i sina banor, kallas fotografiet för Star trail eller stjärnspårfotografi.


Vilken roll spelar omgivningen?

Det är klart att himlen inte får vara helt täckt av moln. Men några få moln kan bidra till en intressantare bildkomposition. Samtidigt måste man tänka på att dessa få moln kan röra sig över stora delar av motivet när man exponerar foton över en längre tid. Dessutom bör man leta efter platser med så lite omgivningsljus (ljusföroreningar) som möjligt. För det är inte bara stjärnornas ljus som syns på fotot, utan också allt annat ljus från samhällen, bilar och gatubelysning. Men den största risken för att dina star trail foton ska bli misslyckade utgör månen. Det är viktigt att hålla koll på att månen inte är med i ditt fotografi eller helst inte går upp alls under tiden du fotograferar. Det är ganska många saker man måste tänka på. Men det finns ju tekniska hjälpmedel. Här nedan ser du ett urval av appar och hemsidor som jag använder…


Vilken utrustning behöver man?

För det första behöver du en kamera där du kan ställa in slutartiden manuellt. En fjärrutlösare är bra att ha och ett stadigt stativ är ett måste. Astrofotografi i allmänhet kräver mycket ljusstarka objektiv, fast det är inte så viktigt när du fotograferar Star trails, då räcker redan en bländare runt f/5,6. Dessutom skulle jag rekommendera ett vidvinkelobjektiv eftersom man då ser mer av himlen. Om du vill exponera dina foton längre än 30 sekunder behöver du dessutom en klocka för att hålla koll på tiden. Det är också bra att tänka på att det är riktigt mörk ute om månen inte lyser. Glöm därför inte att ta med en ficklampa. Vid en lång kall natt är en termos med något varmt att dricka obetalbart och lite snacks är inte heller fel ifall man blir hungrig. Sedan behövs det något man inte kan köpa för pengar – tid och tålamod.

Illustration - utrustning för star trail fotografi
Det här kan vara bra att ha med sig när du vill fotografera Star trails: Kamera i manuellt läge, vidvinkelobjektiv, stativ, fjärrutlösare, ficklampa, klocka

Vilka kamerainställningar fungerar bäst?

Slutartid / exponeringstid:

Tyvärr går det inte att rekommendera en bestämd slutartid som passar i alla situationer. Varje nattmotiv har nämligen sina egna ljuskällor och belysning. Kanske stjärnorna syns dåligt på grund av ljusföroreningar (strålkastarljus, gatubelysning, månsken, ja egentligen alla ljuskällor utom själva stjärnorna). Därför måste du själv välja en slutartid som passar, från några sekunder upp till flera timmar. Här nedan förklarar jag fördelar och nackdelar med två av de alternativ du har.

Exempelfoto - star trail eller stjärnspår
Ljuset vid horisonten orsakas av ett samhälle någon kilometer längre bort (klicka här om du vill veta mer om fotografiet)
Alternativ 1:

Du kan försöka att göra en enda riktigt lång exponering så att stjärnornas banor blir synliga. För att det skall bli riktigt snygga Star trails måste du nog planera att tillbringa minst 30 minuter ute i natten. De flesta kameror har en längsta slutartid på 30 sekunder. Därför behöver du ställa kameran i ”bulb-läge”. Det betyder att kameran exponerar fotografiet så länge som du håller utlösaren intryckt. Då förstår du nog också varför jag rekommenderar en fjärrutlösare som kan fixeras i intryckt läge. Det skulle bli tråkigt och jobbigt att hålla utlösaren intryckt i flera timmar, dessutom skulle kameran skaka en hel del. Om du vill satsa på en enda långtidsexponering (till exempel 1 timme) måste du komma ihåg att det finns mycket som kan gå snett. Först och främst är det svårt att bedöma hur lång exponeringstiden behöver vara. Sedan kan det dyka upp något oförutsett, imma på objektivet, en bil med helljus som passerar eller att stativet skakar. På så sätt kan fotografiet bli förstört och du har väntat en hel timme i onödan. Men fördelen med denna metoden är att man sparar en massa tid vid datorn, eftersom man bara bearbetar ett enda foto.

Alternativ 2:

Alternativ två är min favoritmetod. Enkelt sagt delar du upp en enda lång exponering i flera korta. Till exempel kan du dela upp en exponering som sammanlagt utgör 1 timme, i 12 exponeringar på 5 minuter vardera eller 120 exponeringar på 30 sekunder vardera. Om du skulle välja varianten med 120 gånger 30 sekunder, kan du enkelt ställa in din slutartid på 30 sekunder och fixera fjärrkontrollen i intryckt läge. Sedan kan du njuta av det du ser på himlen och bara vänta tills kameran har tagit så många foton du önskar. Fördelen med denna metoden är att man enkelt kan ta ett 30 sekunders testfoto och kontrollera om man verkligen ser tillräckligt med stjärnor, innan man kör igång på allvar. Nackdelen är att man måste tillbringa en hel del tid framför datorn för att sammanfoga 120 foton.

Exempelfoto: star trail eller stjärnspår
Fotografiet består av 95 foton som är exponerad i 30 sekunder var. Det sista fotografiet exponerade ja i ca 8 minuter för att får med detaljerna i framgrunden. (klicka här om du vill veta mer om fotografiet)

 

ISO:

Att välja ISO-värde är den enklaste inställningen man gör när man fotograferar Star trails. Välj bara din kameras standard ISO-värde, oftast är det ISO 100. Du behöver inget högre ISO-värde, för du har hur mycket tid som helst till förfogande för att släppa in ljus i kameran. Dessutom blir det inte mycket brus i fotografiet när man använder låga ISO-värden. Men om du tycker att det fastnar för få stjärnor på fotografiet är det enkelt att höja ISO-värdet en aning. Min kamera klarar ISO-värden upp till ISO 800 utan problem, smärtgränsen är dock nådd vid ISO 1600.


Bländare:

Du kan redan fotografera vackra stjärnspår med en bländare på f/5,6. Men om du har möjligheten att välja en större bländaröppning är det alltid bättre. För ju större bländare du väljer, ju fler stjärnor kommer du att se på fotografiet. Tänk bara på att många objektiv levererar en sämre bildkvalité med helt öppen bländare. I så fall rekommenderar jag att du bländar av ett eller två steg.


Fokusera:

När natten är becksvart blir det till och med svårt för den bästa kameran att fokusera automatiskt. Då har man inget annat val än att fokusera manuellt. Ibland tar jag ett förgrundsfotografi först som jag senare kombinerar med stjärnspåren i Photoshop. Då kan man belysa objektet i förgrunden med en ficklampa och använda kamerans autofokus. Men sedan måste man ändra fokus så att stjärnorna blir små, tydliga prickar. Då letar jag efter en extra ljus stjärna på himlen. Sedan aktiverar jag Live View på kamerans display och zoomar in på den ljusa stjärnan. Nu kan man fokusera manuellt så att stjärnan blir tydlig och skarp. Efter att jag har gjort den här inställningen kontrollerar jag att objektivets autofokus och bildstabilisator är deaktiverade. Sedan rör jag inte fokusringen något mer förrän jag är färdig med alla foton.


5 tips för star trail eller stjärnspårfotografer

  • Ta ett eller flera förgrundsfotografier. Då kan du koncentrera dig på motivet framför stjärnorna först, och sedan på stjärnspåren.
  • Kolla inte hela tiden på kamerans display. Ställ in kameran rätt i början och ta dina foton utan avbrott, så undviker du glapp i stjärnspåren.
  • Stäng av bildstabilisatorn när du använder ett stativ. Den kan konstigt nog orsaka rörelseoskärpa.
  • Montera motljusskyddet på objektivet så du undviker imma på frontlinsen.
  • Försök få med polstjärnan i bildkompositionen.

Var finns polstjärnan?

Exempelfoto - star trail eller stjärnspår
Stjärnor som kretsar runt polstjärnan i sina banor (klicka här om du vill veta mer om fotografiet)

Om du får med polstjärnan i din bildkomposition blir Star-trail-effekten ännu tjusigare. Men det är inte så lätt att hitta polstjärnan, eftersom den inte lyser speciellt starkt. Men det finns några tricks för att bestämma stjärnans position. Håll utkik efter stjärnbilden ”Karlavagnen”. Den är mycket lätt att få syn på med alla sina intensivt lysande stjärnor. Om du tänker dig en rak linje från stjärnbildens framsida (som det prickade strecket i illustration 1) kommer du till stjärnbilden ”Lilla Karlavagnen”. Den sista stjärnan i Lilla Karlavagnen är polstjärnan, alltså den stjärnan som ger intrycket av att alla andra stjärnor kretsar runt den. Polstjärnan ligger på en tänkt förlängning av jordens rotationsaxel.

Illustration: Hur hittar man polstjärnan
Illustration 1: Genom att förlänga Karlavagnens framsida 5 gånger kommer du att hitta polstjärnans position i stjärnbilden Lilla Karlavagnen
Illustration 2: Du ser polstjärnan på den förlängda jordaxeln och stjärnornas rörelse runt polstjärnan (egentligen jordens rotation)

Hur bearbetar man Star trail foton?

Först överför jag alla foton till Lightroom. Där aktiverar jag profilkorrigeringar för att ta bort de mest påtagliga distorsionsfel som objektivet orsakar. Sedan ökar jag kontrasten och klarheten, så att stjärnspåren blir tydligare. Man kan förstärka kontrasten ytterligare genom att höja högdagrar och sänka skuggor. Du kan ju testa lite olika inställningar för att se hur du kan betona stjärnorna mest. När du är nöjd synkroniserar du alla foton och öppnar dessa som lager i Photoshop.

Illustration star trail lager Photoshop
Importera foton till Photoshop, markera alla foton utom bakgrundsbilden, ändra lager från Normal till Ljusare

När alla foton har kommit fram markerar du hela stapeln, utom det understa fotot. Går nu till ”lager modus” och ändra de översta lagrens egenskaper från ”Normal” till ”Ljusare”. Genom att välja ”Ljusare” överför Photoshop alla högdagrar från de övre bilderna till fotot i botten. Eftersom stjärnorna är mycket ljusa blir alla stjärnor från de ovanpå liggande fotona synliga även på det understa lagret.

Exempelfoto: star trail och Photoshop
9 foton med en exponeringstid på 4 minuter vardera, kombinerade i Photoshop till ett enda fotografi.

Nu har vi kommit så långt att man kan se alla vackra star trails på fotografiet. Efter att man har rätat upp fallande linjer och rätat ut horisonten skulle man kunna säga att konstverket är färdigt. Men för att få det lilla extra, har jag också tagit ett fotografi för framgrunden. Detta foto tog jag när det fortfarande var så pass ljust att man kunde se detaljerna i skuggiga områden. Dessutom var färgerna fortfarande varma då innan nattens kalla färger tog överhanden. Bilden nedan visar resultatet av montaget. Om man gillar den övre eller undre bilden bäst är en smaksak, kylig eller varm, ljus eller mörk – båda varianter har sin charm.

Exempelfoto: star trail och Photoshop
Bild 1 visar framgundsmotivet och stjärnspåren diagonalt bredvid varann. Bild 2 visar det färdiga resultatet med uträtad horisont och rakt fyrhus

Man kan tillfoga ytterligare en intressant effekt. Om du till exempel har tagit 100 foton med en slutartid på 30 sekunder syns stjärnorna bara som små prickar i fotografiet. Då har du möjligheten att styra täckkraften eller transparensen av varje prick i Photoshop. Om du ger det första lagret en täckkraft på 1%, det nästa lagret 2%, sedan 3% och så vidare ända tills du når 100%, kan du skapa stjärnspår som tilltar i styrka. Det liknar då mera ett riktigt stjärnfall. Du kan se ett exempel på denna effekten om du ”klickar här…”

Då tackar jag för att du har läst så långt. Kanske du har ytligare tips kring detta tema, i så fall ser jag fram emot att läsa om det i en kommentar från dig.


Liknande artiklar…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.